Skor

Rapport: Hur fungerade The Icebugs? Fantastiskt. På träningen idag var jag inte sist (!) inte heller näst sist. Okej, bland dom sista. Men skorna lyfte mig helt klart ett snäpp, både rent fysiskt men också mentalt.

I vilan (vi körde 2 km intervaller med 60 sek vila emellan) kollade jag in skorna på de som låg bakom mig, och nej, dom hade inte dubbar eller broddar på sina skor. Det kändes plötsligt lite som att jag fuskade, som att jag var dopad eller så ... sen kände jag också att jag förmodligen hade fått bättre träning om jag sprungit i vanliga skor utan broddar och halkat runt i snön och på isen, tränat upp alla små stabiliseringsmuskler runt knän, fötter och höfter. Kanske hade det rent av blivit alla bäst om jag hade sprungit i gummistövlar? Kanske alla som låg bakom mig idag fick dubbelt så bra träning som jag och därmed kommer att fullkomligt dansa ifrån mig i löparspåret så fort som snön försvinner ...

Det fina med löpningen är att jag alltså under detta pass mest av allt tänkte på mina skor, resultatet av dem och vad de andra sprang i för skor. Jag kunde ha tänkt på massa andra jobbiga saker. Kunde ha tänkt på hur hemsk världen är ibland (och hur fantastiskt vacker den är också för den delen). Men det gjorde jag inte. Jag koncentrerade mig på skor. Och det gör jag ju nu också. Konstigt det där...